Ett gott kranvatten uppstår inte utan vidare. Det ­kräver kunskap, planering och ­daglig omsorg. I Småland, som ­generellt har ­mycket god vatten­kvalitet, hör ­Oskarshamns klara droppar till toppskiktet. 

Vi är stolta över vårt kranvatten som håller utmärkt kvalitet. Det är väldigt ovanligt att vi får ta emot klagomål, berättar Charlotta Karlsson som är VA-chef i Oskarshamns kommun. 

Att Oskarshamns kranvatten står sig väl i konkurrensen har också ­bekräftats svart på vitt av en expert­jury. Detta genom ett heders­omnämnande i en stor kranvatten­tävling som arrangerades av branschorganisationen Svenskt Vatten 2020.   

– Vi kom på delad förstaplats i ­Småland och var bäst i länet. Ett personligt vatten med en känsla av morgondagg, löd motiveringen, minns Charlotta Karlsson.  

Bra vattentäkt

Med en årsproduktion av dricksvatten på 1 700 000 kubikmeter är Fredriksbergs vattenverk kommunens största livsmedelsproducent. Arbetet för att uppnå en god vatten­kvalitet ­består av flera delar, där en bra vattentäkt är en av nyckelfaktorerna. 2016 bytte kommunen huvudvattentäkt från ­Djupeträsk till Hummeln. 

– Det är en stor, djup sjö med små temperaturskillnader, vilket gör att den lämpar sig väl som vattentäkt, förklarar processingenjör Marcus Westholm.

Som processingenjör är han delaktig i det dagliga arbetet med att se över processer, ta prover och kvalitetssäkra både dricksvatten och avlopp. Med bra grundförutsättningar minskar behovet av att använda kemikalier och energi­krävande filtrering.

– Här vid Fredriksbergs vattenverk använder vi oss bland annat av filtrering genom sandbäddar för att efter­likna en naturlig process och få bort ­organiskt material och oönskade partiklar på ett effektivt sätt, säger han. 

Eftersom extremvärme och torka blir allt vanligare till följd av klimatförändringarna har tillgången till vatten blivit en högaktuell fråga. I Oskarshamns kommun finns det ingen akut brist och något bevattningsförbud är inte aktuellt den närmaste tiden, men uppmaningen är alltid att spara på vattnet och behandla det som ett livsmedel.

Med klimatförändringarna kommer också havsnivåhöjningar och kraftiga skyfall som påverkar VA-systemen i hög grad och ställer krav på att de är dimensionerade för att hantera höga flöden. 

– Översvämmade fastigheter och överbelastning i våra ledningsnät är exempel på risker som vi måste ta hänsyn till. Arbetet med att förebygga detta pågår hela tiden genom samarbete mellan tekniska kontoret och samhällsbyggnadskontoret, säger VA-ingenjör Hedda Jönsson. 

Viktig funktion

Den senaste tidens omvärlds­händelser har också lett till ett ökat fokus på krisberedskap. Kommunens uppdrag är att säkra tillverkningen av dricksvatten oavsett vad som sker.

– Vatten och avlopp utgör ­grunden för all annan verksamhet. Om inte våra system fungerar är det inte ­mycket annat som fungerar heller. Nu följer vi situationen i Ukraina där det pågår en vattenkris i spåren av kriget och den stora dammkatastrofen, så att vi kan dra lärdomar av vad som händer när VA-system utsätts för yttre påverkan, säger Marcus Westholm. 

Tillsammans med framtidens ­utmaningar gör nya miljökrav och en växande kommun vardagen på ­tekniska kontoret till allt annat än statisk. 

– Vi gör ständigt små ­förbättringar och bygger ut vårt ledningsnät, nu senast till sommarstugeområden i Påskallavik, Saltvik och Dragskär. ­Eftersom målet är att bli 30  000 ­invånare i kommunen måste vi dimensionera våra anläggningar på bästa sätt. Det uppnår vi genom struktur, planering och värdefulla insatser från vår kompetenta personal, betonar ­Charlotta Karlsson. 

Vattnets väg till kranen

1. Först rensas vattnet från grenar
och växter.

2. Sedan justeras pH-värdet.

3. Vissa ämnen tas bort genom en ­sedimenteringsbassäng.

4. När vattnet får rinna genom en sandbädd försvinner kvarvarande partiklar. Där finns också bakterier som tar bort lukt och smak.

5. Slutligen desinfekteras vattnet.

6. När vattnet är tillräckligt rent skickas det vidare till ett vattentorn, som fungerar som ett magasin som skapar jämnt tryck i din kran.

7. Färdigt att dricka!

Hedda Jönsson och Marcus Westholm trivs med variationen som arbetet inom ­kommunens VA-verksamhet bjuder på.

Lockades av variationen

Ett brett arbete som spänner över många områden. De nyanställda ingenjörerna Hedda Jönsson och Marcus Westholm får använda hela sitt register på tekniska kontoret. 

Någon skräddarsydd utbildning finns inte. Därför samlar kommunens VA-verksamhet personer med en mängd olika bakgrunder och erfarenheter, vilket också är en av verksamhetens stora styrkor.  

– Jag fastnade för det tvärvetenskapliga – blandningen av teknik och biologi, men också inslagen av ekonomi, kemi, juridik och digitalisering. Det är väldigt stimulerande att få vara med hela vägen från förstudie och projektledning till byggnation och drift, säger Hedda Jönsson som har jobbat som VA-­ingenjör i kommunen i ett halvår. 

Gör skillnad

Lika länge har Marcus Westholm innehaft rollen som process­ingenjör, där han gör allt från att sköta upphandlingar till att analysera driftprover.  

– Ett viktigt jobb som i slutändan gör skillnad för människors hälsa och välmående. Dessutom är det varierande, ena dagen sitter jag i labbet och analyserar driftprover, andra dagar justerar vi kemikaliedoser eller sitter med i projektmötet kring framtida utbyggnader. Vatten och avlopp kommer att behövas för all framtid, därför är det en trygg karriär att satsa på, framhåller Marcus Westholm. 

Text: Jonas Axelsson

Foto: Curt-Robert Lindqvist