Att bygga om motorcyklar har blivit en livsstil för Sören Ericson. Nästa projekt är en Honda V4 på 1 100 kubik som ska förvandlas till ytterligare en läcker caféracer.

– Det skulle ha varit kul att få pappas synpunkter på slut­ resultatet. Jag tror faktiskt att han skulle ha gillat det. Han var också en hängiven fixare och hemmapulare, säger Sören leende och blickar stolt ut över sin kritvita skapelse där absolut inget har lämnats åt slumpen.
Att vårda och bevara på traditionellt sätt – oavsett om det gäller motorcyklar, bilar eller båtar – har ald­ rig riktigt varit hans grej. Snarare att förbättra och sätta sin egen prägel.
– Jag har haft ett tiotal motor­ cyklar sedan jag var 16 år och de flesta har jag byggt om och fixat till på olika sätt, berättar den 69­-årige fixaren och återfallsknutten.
Motorcykelintresset har gått i arv från pappa Arne som bland annat körde Harley Davidson innan han köpte en ny BMW 1975. Den tyska touringmotorcykeln, som utrustades med kåpa och diverse packväskor, nyttjades flitigt under flera år. När Arne fick en stroke ställdes BMW:n undan och några år senare såldes den vidare.
– Efter många år utan motor­ cykel blev jag sugen på något att skruva och fixa med och kollade runt efter just en BMW. Jag visste att pappas gamla motorcykel fanns någonstans häromkring och när jag fick kännedom om den och dessutom möjlighet till affär var det inte mycket att tveka på.
Motorcykeln såg exakt likadan ut som när den såldes för 20 år sedan. De allra flesta hade kanske bara putsat upp och fortsatt köra original. Inte Sören.
– Jag ville bygga en annor­lunda caféracer och hade BMW:s första tävlingsracer – Rennsport – i huvudet när jag drog igång projektet, berättar han.
Med en enklare skiss och kapsåg i högsta hugg skred Sören till verket. I likhet med tidigare projekt, som omfattar allt från motor­cyklar och bilar till en 12-­meters två­mastad motorseglare och en egenbyggd husbil, var lika delar klurig fingerfär­dighet och nitisk noggrannhet viktiga ingredienser i ombyggnationen.
– För att få till tank och kåpa som jag ville dem gjorde jag först en plugg i hård markisolering som jag sedan hade som form för att kunna plasta delarna i glasfiber.
Sören stukade även om ramen för att få ett kompaktare utseende, modifierade bakvagnen för dubbel monoschockfjädring, plockade ned växellåda och motor för blästring, svetsade avgassystem och ljud­dämpare, tillverkade clip on­-styre och sydde till och med ny sadel.
– Just sadeln var nog det svåraste att få till på hela motorcykeln, säger han och skrattar.
Som grädde på moset lackades alla plastdetaljer i en kritvit nyans som motvikt till alla mattsvarta caféracers. För säkerhets skull döptes bygget till Dad ́s Bike då det enda som avslöjar ursprunget är den karakteristiska boxermotorn.
När Sören startar upp cykeln för en kortare provtur konstaterar han nöjt att ungdomens skinnpaj fortfarande sitter lika bra som när det begav sig. Då spenderades merparten av sommar­halvåret i MC-­sadeln och resorna gick både ut i Europa och övriga Norden. Några sådana äventyr är dock inte aktuella nuförtiden. Nu handlar det mer om att omsätta idéer till verklig­het med hjälp av skiftnyckel och svets.
– Jag har faktiskt ett nytt projekt på gång, säger han och bjuder in till det lika välutrustade som välorganiserade garaget där stommen till en Honda V4 på 1 100 kubik tronar på liften.
– Det ska bli ytterligare en caféracer. Kan bli ganska häftigt med V4-­motorn som utvecklar drygt 115 hästkrafter. Den var inte speciellt vacker i originalskick så det är nästan en välgärning att bevara den åt efter­ världen. Om än i ny skepnad, säger Sören finurligt.
När det gäller bevarande i ny skep­nad ryms ytterligare ett par – minst sagt – speciella och udda motorcyklar som Sören har satt sin prägel på i ga­raget. Men det är en annan historia…