Inlägg

Fint fiskafänge i anrika vatten

– Det här är verkligen underbart, konstaterar Alf Holmberg nöjt samtidigt som han låter flugspöets lina dansa över den lätt krusade vattenytan på Lilla Hällesjön där det snart stundar högsäsong för regnbågsfiske.

Alf Holmberg är en trogen fiskare och besökare i Hällesjöarna. Han har även varit engagerad i arbetet kring sjöarna sedan Fliseryds Sportfiske klubb tog över driften 1992.

Ända sedan Fliseryds Sportfiskeklubb började arrendera Stora och Lilla Hällesjön av dåvarande Domänverket 1992 har han varit en flitig besökare vid de populära fiskevattnen intill Möckhult, strax väster om Oskarshamn.
– Jag började fiska här långt tidigare än så. Men det var i samband med att Fliseryds Sportfiskeklubb tog över driften som jag började engagera mig på allvar, berättar Alf som var ordförande i klubben under en lång period fram till förra året.
Hällesjöarna hör till de allra första put and take-sjöarna efter att de blev rotenonbehandlade under slutet av 1960-talet då även utsättning av fångstfärdig regnbåge inleddes.
– Då var det mycket mete med långa bambuspön, minns Alf leende och tillägger att mete och spinnfiske fortfarande är tillåtet i Stora Hällesjön.
– I Lilla Hällesjön är däremot endast flugfiske tillåtet, betonar han.
Fliseryds Sportfiskeklubb sätter årligen ut närmare ett ton fisk i Hällesjöarna. Utsättningen görs vid ett par, tre tillfällen. I september räknar Alf med att det är dags igen.
– Då börjar högsäsongen för fisket. När regnbågen nyligen blivit utsatt brukar den vara pigg och nappvillig. Samtidigt är det viktigt att alla besökare noterar sin fångst så vi vet hur mycket fisk som tas upp. Högst tre fiskar per fiskekort och dag får fångas, förklarar han.
Som en av klubbens drygt tio tillsynsmän ligger det i Alfs intresse att reglerna och förordningarna kring fisket i Hällesjöarna efterlevs i så hög utsträckning som möjligt. Något som i sin tur gynnar alla besökare.
– Vi ser till att de som fiskar har fiskekort, inte tar upp mer fisk än tillåtet och städer upp och håller ordning efter sig. Vi fungerar också som fiskeguider och kan hjälpa de som vill ha tips och råd när det gäller allt ifrån redskap till var man ska fiska.
Det pågår ett ständigt upprustningsarbete vid Hällesjöarna för att ge besökarna en bättre upplevelse. Under senare år har bryggorna bytts ut eller renoverats, nya fundament har gjutits och gångstigarna runt de båda sjöarna har röjts för bättre åtkomst.
– Dessutom har vi kompletterat med nya båtar i Stora Hällesjön. Vi har fem, sex roddbåtar som besökare med fiskekort kan låna gratis i utbyte mot att de hålls i ordning. Det är ganska unikt, framhåller Alf.
Om han själv ska beskriva varför han ofta och gärna fiskar i Hällsjöarna är det miljön och känslan som är den främsta tjusningen.
– Tänk dig att komma hit en tidig morgon. Det är helt stilla samtidigt som daggen stiger från sjön och skapar en nästan trolsk stämning. Det första hugget och närkontakten med fisken är också en speciell upplevelse. Att sedan slå sig ner i naturen, ta en fika i förmiddagssolen och summera fiskelyckan kan bara beskrivas med ett ord: Underbart!

Text: Mikael Bergkvist
Foto: Curt-Robert Lindqvist

FISKE I HÄLLESJÖARNA
– I Stora Hällesjön tillåts spinn-, flugfiske och mete. Båtar finns att tillgå som disponeras avgiftsfritt av de fiskande.
– I Lilla Hällesjön tillåts endast flugfiske. Högst tre fiskar får fångas per fiskekort och dag.
– Dagfiskekort kostar 200 kronor och kan köpas via www.fiskekort.se eller lokala fiskekortsförsäljare i Oskarshamn, Mönsterås, Högsby och Fliseryd.
– Medlemmar i Fliseryds Sportfiskeklubb kan även köpa årsfiskekort för 1 000 kronor (juniorer 500 kronor).

Steelheadfiske bland indianer och björnar

En modern trapper. Med flugfiskespö istället för skarpladdad winchester.
Stadsmagasinets fotograf Curt-Robert Lindqvist har varit på jakt efter steelhead längs floderna i Kanadas vildmark bland indianer och grizzlybjörnar.

En lycklig fiskare och hans sexkilos steelhead.

– Det är ett fantastiskt äventyr. Att fiska steelhead, som är en slags vildare och havsvandrande variant av regnbågslax, i Kanadas floder och älvar är en dröm jag har haft ända sedan jag började med flugfiske. Det här är min andra resa till British Columbia. Jag var här första gången för sju år sedan, berättar han.
British Columbia är Kanadas minsta och västligaste provins som gränsar till bland annat Stilla Havet och Alaska. Klippiga bergen och de djupa fjordarna utgör en stor del av provinsens berömda och spektakulära landskap. Här lever fortfarande Kanadas ursprungsbefolkning, indianer och inuiter, i sina ursprungliga reservat. Sida vid sida med grizzlybjörnar och en mängd andra vilda djur.
– Det känns verkligen att man är mitt ute i vildmarken. Någon grizzlybjörn såg jag inte, även om det ryktades att det befann sig en i området. Däremot en hel del svartbjörnar som vågade sig nära bebyggelsen. Likaså vithövdad havsörn, järv och kolibri, säger Curt-Robert som inte bara är fiskefantast utan även är mycket djurintresserad.
Utgångspunkt för fiskeäventyret var det lilla samhället New Hazelton med närhet till Skeena River vars flodsystem är känt som bäst i världen för ske efter steelhead.
– Lite kuriosa är att Skeena betyder dimmornas älv och mitt hemmafiskevatten, Emån, har betydelsen dimmornas å, förklarar Curt-Robert.
Tillsammans med sin fiskepartner Peter Lundberg som är veteran bland de svenska flufiskarna i British Columbia med sina 14 besök, utforskades en stor del av flod- och älvsystemet under de totalt tio fiskedagarna. En ny favorit var Copper River, en biflod till Skeena River, där Curt-Robert även lyckades kroka resans enda steelhead. En annan favorit är älven Kispiox som till viss del rinner genom indianernas reservat och därför kräver en extra avgift.
För att nå de bästa fiskeställena behövde de ibland vada i timmar längs flodstranden i den svårtillgängliga terrängen där även björnarna har sina stråk.
– Att vara ute i så orörd och vild natur gjorde ju fisket till ett ännu större äventyr. Tyvärr var det en dålig säsong för steelhead. Myndigheterna hade provfiskat i flodmynningen och det visade att det bara var en fjärdedel av normal uppgång av steelhead. Tack och lov lyckades jag ändå fånga en till slut. Det är en speciell känsla då man använder enkelkrok utan hullingar samtidigt som de bjuder på tuff kamp och inte är helt lätta att landa. Den steelhead jag fångade och sedan släppte tillbaka vägde ungefär sex kilo och var närmare 85 centimeter lång.
Fisket, naturupplevelserna, miljön och människorna har onekligen gett Curt-Robert blodad tand. Sedan flera år tillbaka åker han även till Norge för att flugfiska.
– Det är också häftigt. Fast en helt annan upplevelse. Jag har så smått börjat fundera på nästa fiskeäventyr. Kanske Sibirien eller något annat otillgängligt ställe i vildmarken…

Text: Mikael Bergkvist
Foto: Curt-Robert Lindqvist & Peter Lundberg, Guideline

FLUGFISKE
Flugfisket kan se svårt ut, men kräver bara lite övning för att bli både roligt och effektivt. Laxfiskar som öring, harr, regn- båge, röding och lax fiskas ofta med fluga, men i stort sett alla fiskar går att fånga med rätt utrustning och teknik. Exempelvis gädda är mycket kul att fånga på fluga.
Det är linan som är kastvikten när man kastar med fluga, eftersom en fluga knappt väger något. Man kastar linan fram och tillbaka i luften och släpper ut mer och mer lina tills man kan kasta ut flugan på vattnet. Det viktigaste med kasttekniken är att kunna få flugan att landa en liten bit framför fisken.
Källa: SportFiskarna