Den pågående klimatomställningen fordrar utbildningar i framkant. Parallellt med att Etec i Oskarshamn undervisar morgondagens elektriker och automationsingenjörer går skolan i täten för miljöarbetet med en tydlig hållbarhetsprofil.
– Vi måste leva som vi lär, säger vd Ylva Alexandersson. 

Under 20 år har Etec Teknikutbildning AB försett el- och automationsbranschen med kompetent personal. Frågor kring energi, miljö och hållbarhet tillåts ta stor plats i utbildningarna eftersom eleverna i allra högsta grad kommer att vara med och lösa framtidens utmaningar på samma områden.

– Vi har tagit ett beslut om att profilera hela skolan och jobba väldigt mycket med hållbarhet. Egentligen har vi lagt det som en grund för allt vi gör. Målet är att våra nuvarande gymnasieettor ska bli vår första hållbara generation. Dels som kompetenta yrkesutövare, dels som människor på den här planeten, berättar Ylva Alexandersson. 

Smarta lokaler

En viktig del i Etecs hållbarhetsarbete handlar om att minska energianvändningen genom att utveckla sina lokaler på ett smart sätt. Runt omkring på skolan finns skärmar som på ett pedagogiskt sätt visar fastighetens energiförbrukning i realtid. 

– Vi tittar ständigt på vad som kan förbättras i vårt skolhus för att spara energi och har även involverat eleverna i arbetet. I alla delar av skolan sitter till exempel mätare som vi använder för att styra ventilation och värme. Data loggas och används för att optimera förbrukningen utifrån väderprognos och elpris. På så vis använder vi hela skolan som en smart anläggning där eleverna hjälper oss att bli energieffektiva, samtidigt som de lär sig jättemycket, förklarar Ylva Alexandersson.

2023 är året då Etec även kommer att bli elproducent. En solcellsanläggning med tillhörande batterilagring är just nu i planeringsfasen och utformningen av batteridelen sker i samarbete med batteritillverkaren Saft i Oskarshamn.

– Våra möten med Saft har varit en riktig aha-upplevelse. Det händer massor med teknikutvecklingen för batterier och kopplingen till branschen som vi jobbar med är otroligt stark. Batterianvändning finns knappt i Skolverkets läroplan i dag. Därför kommer vi att utveckla en egen strategi för detta tillsammans med Saft, berättar Ylva Alexandersson. 

Hör framtiden till

Även när det gäller solcellsanläggningen kommer eleverna på skolan att få bidra praktiskt. På taket finns redan ett vindkraftverk av mindre modell som ytterligare ett exempel på lokal och förnybar elproduktion, om än i liten skala. 

– Sol, vind och batterier hör framtiden till och därför måste vi ge våra elever en gedigen kunskap om den här tekniken. Det handlar om att ge dem rätt verktyg för att driva det här samhället vidare. Vi måste se till att människorna som kommer ut från vår skola blir kunniga, ifrågasättande och upp-finningsrika individer som kan driva på utvecklingen. Det är de som kommer att leva både med det vi lyckas och inte lyckas lösa.

Text: Jonas Axelsson

Foto: Curt-Robert Lindqvist

Flexibilitet är lösningen

Mer produktion, men också ­smartare konsumtion. Så ska samhället klara av en fördubblad efterfrågan på el till 2035. Johanna Barr från organisationen Power Circle berättar om ­lösningarna som får dagens – och framtidens – elsystem att fungera.

Faktabaserat, oberoende och pedagogiskt jobbar Power Circle med att sprida kunskap och på så sätt stötta utvecklingen mot ett elektrifierat, hållbart samhälle. I egenskap av expert på elsystem får Johanna Barr många frågor om hur elförsörjningen ska fungera när andelen förnybara energislag ökar. 

– Nyckelordet i elsystemet är flexibilitet. Det vill säga att man anpassar antingen produktion eller konsumtion. I Sverige har vi det lyxigt med mycket vattenkraft som är en väldigt flexibel resurs. Därför har vi väldigt goda förutsättningar för till exempel vindkraft och solkraft redan från början, förklarar Johanna Barr. 

Stora möjligheter

De goda grundförutsättningarna kompletteras av den teknikutveckling som lett till större möjligheter att styra konsumtionen. 

– Det fina är att elkunderna inte behöver bekymra sig över vilka tider de kan dammsuga hemma, en farhåga som lyfts ibland. Utan styrningen sker automatiskt efter algoritmer som känner av när det finns mycket eller lite el i systemet. Ett exempel på flexibla förbrukare som finns redan i dag är värmepumpar som kan stängas av en kortare tid utan att det märks på inomhustemperaturen. Annat som finns på marknaden är smarta elbilsladdare och hemmabatterier i kombination med solceller, som hjälper till att hålla rätt frekvens på elnätet, det vill säga balans mellan utbud och efterfrågan.  

Johanna Barr.

Förändringsprocess

Den ökande efterfrågan på el beror både på elektrifieringen av transportsektorn och av industrin, som är inne i en förändringsprocess där vätgas framställd med hjälp av vindkraft spelar en viktig roll som energibärare. Även när alla Sveriges vägfordon är eldrivna kommer elbehovet från transportsektorn vara relativt litet jämfört med det stora elbehovet från industrins omställning.

– För att inte klimatomställningen ska tappa fart måste vi alltså snabbt bygga ut sol- och vindkraft, som är de kraftslag som är realistiskt möjliga att etablera i stor skala de kommande tio åren. Detta samtidigt som vi energieffektiviserar, bygger ut elnäten och undersöker möjligheterna för annan ny fossilfri produktion.

Öka produktionen

Två aktuella exempel på ny elproduktion som planeras i vår region är Hultsfreds solcellspark och Simpevarp havsvindpark.

– Ökad produktion och flexibilitet i elområde 3 och 4 är även viktigt för att hjälpa till att sänka elpriserna i södra Sverige, konstaterar Johanna Barr.