Inlägg

Sätter gamla gravstenar på pränt

/i /av

Med kamera och antecknings­block i högsta hugg skrider han till verket med sin kultur­gärning. Adam Karlsson har inventerat och ­registrerat gravstenar för drygt 11  500 ­begravda personer i ­Oskarshamn med omnejd.

Ett besök på kyrkogården i Bockara nyligen resulterade i ytterligare ett antal fotograferade gravstenar samt anteckningar med stenarnas inskriptioner.

– Bilderna och informationen med bland annat de avlidnas namn, födelsedatum och dödsdatum samt eventuell titel lägger jag sedan upp i en sökbar databas för släktforskare, berättar Adam och betonar att det framför allt handlar om gravstenar utan gravrättsinnehavare som riskerar att tas bort och försvinna.

Släktforskar

Han har sedan länge varit intresserad av släktforskning och när han tröttnade på att enbart sitta framför datorn gav han sig iväg till närbelägna kyrkogårdar för att titta till släktingars gravar.

– Det var under ett sådant kyrkogårdsbesök som jag upptäckte att min farfars föräldrars gravsten hade plockats bort. Jag hade tidigare besökt den vid flera tillfällen och nu var den plötsligt borta på grund av att någon avlägsen släkting valt att inte behålla gravrätten. Det kändes väldigt trist eftersom jag inte ens hade ett foto på gravstenen, förklarar Adam.

Kulturgärning

Sedan dess har han fotograferat, inventerat och registrerat gravstenar för drygt 11 500 begravda personer. Huvudsakligen i Oskarshamn, men även på Öland, i Mörlunda, Målilla, Bockara, Kristdala och Påskallavik.

– I Döderhult har jag inventerat hela den gamla kyrkogården och även de äldre gravarna runt kyrkan, berättar han.

Adam beskriver sitt arbete som en kulturgärning. Att genom fotografering och dokumentering bevara de gamla gravstenarna åt eftervärlden ger både kunskap och inblick i hur livet kunde te sig förr. Exempelvis har många av de äldre gravstenarna ofta med titlarna på de som ligger begravda. Det kan vara allt från hemmansägare till sjöman.

Stor utmärkelse

När det gäller den sistnämnda yrkestiteln har Adam Karlsson bland annat fotograferat och registrerat en speciell sjömansgrav på Döderhults kyrkogård.

– Han kom med båt från England och dog i samband med lossning och lastning i hamnen någon gång på 1870-talet, berättar han.

För två år sedan premierades Adam Karlsson för sitt idoga arbete av Sveriges Släktforskarförbund då han utsågs till Årets gravstensinventerare.

– Jag är jättestolt för utmärkelsen och det har sporrat mig till att fortsätta med inventeringen. Det är viktigt att bevara minnet av de bortgångna på det här sättet. Annars finns det ingenting kvar när gravstenen försvinner, konstaterar han.

Text: Mikael Bergkvist

Foto: Curt-Robert Lindqvist

 

Adam Karlsson

Ålder: 28 år

Bor: Hus i Kristineberg

Familj: Mamma, pappa och yngre syster

Gör: Drifttekniker på Oskarshamns sjukhus

Fritid: Vinylsamlare, ­skruva och köra med sina veteranmopeder samt den egna Volvo 140:n från -69, släktforskning, ledamot i Hembygdsföreningen Oskarshamn-Döderhult

 

Intressanta gravstenar

Thomas Burt 1806–1875 

Engelsk ingenjör från Moulton i Suffolk som tillsammans med sin yngsta son Benjamin kom till Oskarshamn med skepp från England. Thomas dog av rosfeber den 25 April 1875 och begravdes i ­Döderhult av okänd anledning. Det finns flera utländska sjömäns gravstenar på gamla kyrkogården i Stadsparken men detta är den enda på Döderhults kyrkogård. 

Raoul Thörnblad 1891–1955 

Raoul Thörnblad var den förste svensken som genomförde ett fallskärmshopp i Sverige, 9 juni 1920. Under andra världskriget år 1940 blev Thörnblad tillsammans med major Nils Hallström de ansvariga för projektet Föra-­linjen. Hallström avled oväntat och Thörnblad blev ensam ansvarig för projektet som gick ut på att skapa en vattenfylld försvarslinje på Öland (dela av norra delen av Öland). 1944 köpte Thörnblad stenvillan i Vånevik och anlade en stor frukt- och bärodling. Ligger begravd på Påskallaviks kyrkogård tillsammans med sin son Henning.

Carl Henrik Thorén 1829–1904

Carl Henrik Thorén var en av de mest betydande varvsägarna i Oskarshamn. Han kom till ­Döderhultsvik 1854 och ­köpte två tomter av Hultenheim på Fredriksberg och påbörjade verksamheten som låg där Jungnerfabriken idag ligger. Varvsverksamheten lades ned redan 1909 och staden köpte sedan tillbaka marken. Begravd i Döderhult.

Karl-Gusten ”Kalle” Löwenborg 1924–1943

Karl-Gusten ”Kalle” Löwenborg föddes i Påskallavik och dog 15 april 1943 när svenska ubåten Ulven minsprängdes och förliste under en övning i Göteborgs norra skärgård. Kalle begravdes på Påskallaviks kyrkogård där samhället reste en ståtlig gravvård. Han vilar här tillsammans med modern Ester.

Ungdomar med rätt att rösta

/i /av

16 år är lika med rösträtt. Kyrkovalet i september är en demokratisk inkörsport för unga.

Carl Andersson och Elias Byström från Oskarshamn ser fram emot att gå till valurnan för första gången i livet.

Att rösta i kyrkovalet ses som en självklarhet av de båda gymnasieungdomarna. Deras inställning är att det helt enkelt inte finns några ursäkter till att inte göra det.

– Röstkortet kommer ju på posten och all information finns på Svenska kyrkans hemsida, så det är inte direkt svårt. Jag tycker till och med att vi har en skyldighet att ta vara på vår rösträtt, för att visa att man inte tar den för given. Det är inte alla länder som har det så bra som vi har, påpekar Elias Byström.

En samhällsplikt

Både Elias och Carl är intresserade av samhällsfrågor och de gör sitt bästa för att hänga med i den politiska debatten.

– Jag ser det lite som en samhällsplikt att hålla sig informerad. Och kyrkovalet är en perfekt uppvärmning för oss inför riksdagsvalet nästa år. Ett bra tillfälle att få känna på hur ett val går till, säger Carl Andersson.

På lokalnivå är beslutet lätt, men valet på riksnivå kräver lite mer efterforskning, tycker Elias Byström och Carl Andersson som båda gillar att hänga med i samhällsdebatten.

Kristendomen i centrum

I kyrkovalet får den traditionella politiken ta ett steg tillbaka. I stället är det kristna värderingar som står i centrum, precis som det ska vara enligt Elias och Carl.

– Det är ett speciellt val på det viset. Jag personkryssar gärna någon som jag känner förtroende för och det är viktigt att det är en person med stark koppling till kyrkan, säger Elias Byström.

– För mig är det viktigt att de förtroendevalda har ett genuint intresse och en stark drivkraft. Och är man aktiv i kyrkan så vet man vad det handlar om, säger Carl Andersson.

Vilka frågor vill ni att det satsas lite extra på?

– Ungdomsfrågor framför allt. Döderhults församling, som vi tillhör, gör det redan jättebra för oss unga och vi vill att det fortsätter så, säger Elias Byström och får medhåll av Carl Andersson:

– Genom en fungerande ungdomsverksamhet ser man till att nästa generation lyfts fram och känner sig delaktig i kyrkan. Det behövs hela tiden nya som fyller på, de äldre kommer inte att finnas kvar för evigt.

Kan ni själva tänka er att ställa upp som kandidater någon dag?

– På församlingsnivå, absolut. Det vore trevligt att hjälpa Döderhults församling framåt och få den att växa, säger Elias Byström och får instämmande nickar från Carl Andersson.

Förtidsröstning inleds

Från och med den 6 september är det möjligt att förtidsrösta i kyrkovalet. Men Elias och Carl har redan siktet inställt på den 19 september.

– Vi kommer att rösta på valdagen. Det känns mest speciellt, säger de samstämmigt.

Text: Mikael Bergkvist

Foto: Curt-Robert Lindqvist

 

Carl Andersson

Ålder: 17

Bor: Kolberga

Gör: Går andra året på Oscars­gymnasiets samhällsprogram

Fritid: Hänger med kompisar, spelar datorspel, går på Kyrkans unga, är ministrant i Döderhults församling

Elias Byström

Ålder: 17

Bor: Svalliden

Gör: Går andra året på Oscars­gymnasiets estetiska program

Fritid: Sjunger, spelar gitarr, ­flyger ­drönare, spelar datorspel, går på ­Kyrkans unga, är ministrant och försångare i Döderhults församling

 

Kyrkovalet 2021

• Röstberättigad i kyrkovalet är den som fyllt 16 år (senast på valdagen), är ­medlem i Svenska kyrkan och folk­bokförd i Sverige.

• Nästan 5 miljoner personer har ­chansen att rösta i de tre valen: till ­kyrkofullmäktige, till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet.

• Röstkortet ska ha kommit fram till ­folkbokföringsadressen senast den 1 september.

• I Oskarshamns kommun finns tre ­församlingar: Döderhults församling, Misterhults församling och Oskarshamns församling. På röstkortet framgår vilken ­församling du tillhör och vilken som är din vallokal.

• Förtidsröstning kan ske i hela landet från den 6 september till och med valdagen, den 19 september.

• Läs mer om kyrkovalet på ­svenskakyrkan.se/kyrkoval

En församling mitt i livet

/i /av

Längtan efter varandra blir en drivkraft för att hitta nya vägar. Döderhults församling inbjuder till ­gemenskap på den plats i världen – och i livet – där du ­befinner dig. 

Insamling till viktigt arbete

Under 2021 fokuserar Döderhults församlings årliga insamling på Projekt 190 – ”Stöd varje flickas rätt till sin egen kropp”. Pengarna går till utbildning och påverkansarbete med syfte att skapa hållbar förändring kring könsstympning. 

– Det är ett väldigt viktigt arbete som pågår i Tanzania, säger Miranda Digréus, samordnare för församlingens inter­nationella arbete.

Ge din gåva via Swish (123 222 21 49) eller Bankgiro (5846-5279). Märk din betalning med ”P190”

Påskberättelsen i nytt format

Församlingens barngrupper står för sång och skådespeleri i den populära påskmusikalen, som i år är helt digital. Musikalen bygger på påskberättelsen
från bibeln med scener från intåget i Jerusalem, gripandet i Getsemane och rättegången inför Pontius Pilatus.

Se påskmusikalen på församlingens hemsida eller Facebook-sida:
www.svenskakyrkan.se/doderhult
www.facebook.com/doderhultsforsamling

Podcast om tro och liv

Ett undervisande, vardagligt ­samtal om tro och liv. Det är devisen för Döderhults­podden. Med avstamp i ­vardagen kläs livets svåra frågor i enkla ord. Döderhultspodden finns att lyssna på i följande appar: Spotify, Google Podcast, Podcaster, Podbean

Mer från Döderhults församling

Aftonbön på Zoom

Onsdagar kl 21.00

En stilla stund

Digital andakt från Stillhetens kapell. Torsdagar kl 13.30

Öppen kyrka

Församlingens kyrkor i Bockara, Döderhult, Kristdala och Påskallavik är öppna varje dag kl 09.00-15.00

Sorggrupp

Döderhults församling erbjuder dig en kravlös samtalsgrupp där du möter människor som delar den egna erfarenheten av sorg. Gruppen träffas på Ekersro sex gånger med start måndagen den 3 maj. Därefter den 10 maj, 24 maj, 7 juni, 21 juni och 5 juli. Du är välkommen att anmäla dig även om du tillhör en annan församling. Kontakta Monia Ivarsson på 0491-76 11 15 eller monia.ivarsson@svenskakyrkan.se

Text: Jonas Axelsson

Foto: Curt-Robert Lindqvist

Oskarshamns historia: Begravningsplatsen som blev en långbänk

/i /av

Alla helgons dag och Alla själars dag. Under allhelgonahelgen uppmärksammar vi både nära och kära som har gått bort liksom helgon utan egen helgdag. Följ med på resa bland traditioner och Oskarshamns begravningsplatser!

I dessa dagar med novembermörker får vi uppleva den stämning de levande ljusen ger våra begravningsplatser. Traditionen att tända ljus vid gravarna föddes vid slutat av 1800-talet. Detta gjordes vid söndagen före jul, julaftonen eller i samband med julottan. Det var främst avlidna barns gravar som smyckades med ljus. Först under 1940-talet började traditionen med att tända ljus på gravarna vid allhelgona tid. Sedan 1950-talet har traditionen att tända ljus på gravarna växt sig allt starkare.

Började med Döderhults kyrkogård

Köpingen Döderhultsvik blev stad med namnet Oskarshamn den 1 maj 1856. I kyrkligt hänseende fortsatte stadens invånare att tillhöra Döderhults församling. Som begravningsplats användes Döderhults kyrkogård. Utrymmet på Döderhults kyrkogård var begränsat. Vid nyåret 1862 beslutades att det var dags att undersöka intresset för anläggandet av en för staden välbehövlig ny begravningsplats.

Därefter tillsattes en utredning som fick uppdraget att först utse en lämplig plats för den nya kyrkogården. Några olika förslag till placering diskuterades, dels Humlekärrshults äng dels ett par olika platser i det blivande stadsparksområdet. Oskarshamns stad föreslog att Döderhults församling skulle bidra ekonomiskt till den nya kyrkogårdens anläggningskostnader. När utredningen pågått i drygt elva år ansåg Döderhults församling att utredningsarbetet gick för sakta.

Vy över Gamla kyrkogården i Oskarshamn.

Anläggning av ny begravningsplats

I oktober 1873 överlämnade därför församlingen i Döderhult en skrivelse till Kunglig Majestäts befallningshavande. Församlingen anhöll om att Oskarshamns stad skulle åläggas att snarast möjligt anlägga en begravningsplats. I skrivelsen begärdes att en stor del av denna begravningsplats borde vara färdig att tas i bruk den 1 augusti 1874. Denna begäran uppfattades av Oskarshamn stad på gränsen till oförskämd. Staden ansåg sig ha full rätt att begrava sina döda på kyrkogården vid Döderhults kyrka. Invånarna i staden Oskarshamns föregångare köpingen Döderhultsvik hade såväl som Döderhults socken bidragit ekonomiskt till anläggande av den gemensamma kyrkogården vid Döderhults kyrka.

Först den 26 september 1875 kunde kontraktsprosten Jonas Carlstedt inviga den nya kyrkogården. Och den första advent 1876 togs Oskarshamns kyrka  i bruk.

Äldre gravvårdar på Döderhults kyrkogård.

Behov av ännu större begravningsplats

Trots att kyrkogården utvidgades genom sprängnings- och utfyllnadsarbeten började behovet av en större begravningsplats växa fram. Det beslutades därför att en ny begravningsplats skulle anläggas. Ett förslag till placering som uppskattades var åkern Gärdet under Kikebo gård. Den nya begravningsplatsen anlades åren 1904 till 1906. Den 16 september 1906 invigdes begravningsplatsen som fick namnet Västra begravningsplatsen. Då var också gravkapellet, ritat av stadsingenjör Hugo Ljungquist, på plats. Västra begravningsplatsen yta har därefter utökats i etapper.

Text: Thomas Gren
Foto: Thomas Gren, Arkivbild

 

Kolerakyrkogård

År 1834 utbröt en mycket svår koleraepidemi i Sverige. Mellan den 6 oktober och den 16 november insjuknade 92 personer i köpingen Döderhultsvik varav 46 personer dog. Dessa begravdes på Kolerakyrkogården. Denna kyrkogård var inhägnad och låg i området öster om Norra skolan vid sluttningen mot inre hamnen. Platsen kallades senare för Norra Torget. Efter år 1834 inträffade ytterligare några dödsfall av kolera i köpingen, de kropparna begravdes på församlingens ordinarie kyrkogård vid Döderhults kyrka.

 

Ljus tradition tänder hoppets låga

/i /av

Stämning, stillhet och förtröstan. Allhelgonahelgen är den helg då vi särskilt uppmärksammar våra döda. Döderhults församling håller såväl kyrkor som kyrkogårdar öppna för ljuständning och eftertanke. 

Under, och även före, allhelgonahelgen vallfärdar besökare till kyrkogårdarna för att smycka minneslundar och gravar med blommor och ljus. På Alla helgons dag, som i år infaller den 31 oktober, lyser hoppets låga över minnet av våra nära och kära.  

– Det är en stark och viktig tradition och den helg då vi har i särklass flest besökare på kyrkogården. Många kommer hit bara för att uppleva stämningen, säger Anders Byström, kyrkoherde i Döderhults församling. 

Öppet för besökare

Men årets allhelgonahelg blir av förklarliga skäl inte som alla andra. Från församlingens sida vill man dock understryka att såväl kyrkorna som kyrkogårdarna kommer att stå öppna för besökare.

– Det kommer att finnas möjlighet till ljuständning och vi kommer att ha präster och diakon på plats. Vi har dessutom planerat för ett musikprogram under helgen. Men vi undviker att samlas i större grupper och vi respekterar avståndet till varandra. Tillsammans gör vi det så bra vi kan efter förutsättningarna som vi har, säger Anders Byström. 

Kyrkoherde Anders Byström ser allhelgonahelgen som en allvarstyngd men samtidigt ljus högtid.

Tänder hopp

Kyrkoherden ser allhelgonahelgen som en allvarstyngd men samtidigt ljus högtid. Den hjälper till att tända ett slags kollektivt hopp, menar han. 

– Det är som en folkrörelse, något som alla har en relation till. Sorg och saknad är något som de flesta har mött i sina liv och tillsammans kan vi finna tröst i att ljuset förjagar mörkret. Ljuset bär hoppet. När vi går på kyrkogården är det inte mörkret vi ser, det är ljuset, konstaterar Anders Byström. 

Varje år bjuder församlingen in anhöriga till personer som har gått bort under året till en minnesgudstjänst på Alla helgons dag. I samband med minnesgudstjänsten läses namnen på de avlidna upp och anhöriga får ljus att ta med sig. Till skillnad från tidigare år kommer man inte att kunna samla lika många människor denna allhelgonahelg, men det kommer ändå att kunna genomföras någon form av minnesstund.

– Församlingen kommer att kommunicera tydligt med de anhöriga vad det är som gäller. Minnesgudstjänsterna är en starkt rotad tradition med många besökare. Därför tittar vi på lite olika alternativ för hur vi kan genomföra detta på bästa sätt, i stället för att ställa in helt och hållet, säger Anders Byström. 

Monia Ivarsson tänder ljus i Stillhetens kapell, som kommer att hållas stängt under allhelgonahelgen.

Samtal mildrar ensamheten

En plats att dela med sig av – och känna igen sig i – berättelser och känslor. Döderhults församling­ ­erbjuder en kravlös samtals­gemenskap för personer som har förlorat en närstående. 

Varje höst och vår bjuder Döderhults församling in personer som har förlorat en närstående att delta i församlingens samtalsgrupp för stöd i sorg. Vid 6–7 tillfällen träffas gruppen under ledning av församlingens diakon Monia Ivarsson.  

– Vi börjar med att fika tillsammans. Sedan flyttar vi oss till en lugn plats, tänder ett ljus och först då börjar samtalet. Vi ser till att ha ett tillåtande klimat där alla får komma till tals och bli bekräftade i sin sorg. Sorgen har många färger och tar sig olika uttryck. Sorg går inte över av tid utan av att vi bearbetar den, berättar Monia Ivarsson.

Återträff

Efter 2–3 månader arrangeras en återträff för deltagarna i gruppen och det finns även möjlighet till extra stöd och enskilda samtal vid behov. Monia förklarar att målet är att livet ska gå vidare men att sorg också tar tid. Det är viktigt att dela vanmakten och låta det vara så svart som det kan vara. Ljuset kommer inte förrän man låter det vara svart. Hon understryker alltjämt att samtalsgruppen är helt kravlös. 

– Ingen är där för att prestera något. Utan det handlar om att möta människor där de befinner sig i sin sorgeprocess och finnas där för dem med stor försiktighet. Träffarna är ett tillfälle att få dela med sig av det som bråkar och skaver, samtidigt som man får känna att man inte är ensam i sin situation. Att höra saker från andra kan ge hopp.

Text: Jonas Axelsson

Foto: Curt-Robert Lindqvist

 

Digital ljuständning

Den som av olika skäl inte har möjlighet att ta sig till kyrkan och kyrkogården under allhelgonahelgen kan i stället använda sig av Svenska kyrkans bönewebb. Skriv din bön, tänd ett ljus eller gör både och genom din mobil, läsplatta eller dator. Alla kan ta del av bönen när den blivit publicerad. Bönewebben hittar du på be.svenskakyrkan.se.

Glädjefylld gemenskap för barn och unga

/i /av

I Döderhults församling finns det grupper och aktiviteter för barn och unga i alla åldrar. Kyrkorna i Döderhult, Kristdala, Bockara och Påskallavik bjuder in till samlingar som bygger på gemenskap och glädje. Var med och delta i sångstunder, lekar, fikastunder och andakter. Alla är välkomna!

 

Döderhults församlingshem

47:an

En grupp för barn i klass 4-7. Mellanmål, ­pyssel, gemenskap och andakt.

Ledare: Helena och Milda.

Tisdagar kl. 15.00 (direkt efter skolan) till kl. 16.40.

Nimbuskören 

En kör för barn i klass 4-7.

Ledare: Madeleine .

Tisdagar kl. 16.40-17.20 .

Kyrkis med musik

För barn 0-5 år tillsammans med vuxen. 

Enkel frukost, lek, sång, pyssel och andakt.

Ingen föranmälan. Ingång för barnvagnar på baksidan.

Ledare: Kerstin och Madeleine.

Torsdagar kl. 9.00-11.00.

Himlakul

En grupp för barn i förskoleklass-klass 3.

Körsång, lek, pyssel, gemenskap och andakt.

Vill du att ditt barn skall hämtas på fritids kl. 16.00 skriv då upp barnets namn på listan som finns där.

Ledare: Madeleine och Kerstin.

Torsdagar kl. 16.15-17.45.

 

Kristdala församlingshem

Kyrkis 

För barn 0-5 år tillsammans med vuxen.

Lek, sång, fika och gemenskap.

Ingen föranmälan.

Ledare: Ulla.

Fredagar 9.30-11.00.

Miniorer

För barn i förskoleklass till klass 3.

Fika, andakt, lek och pyssel.

Föranmälan till Ulla.

Vi hämtar/lämnar vid skolan och ­Regnbågens fritids.

Ledare: Ulla och Sharelle.

Onsdagar 13.00-14.30.

Barnens kyrka

Vid söndagens gudstjänst i Kristdala kyrka har barnen en egen samling i sakristian. Ingen föranmälan. 

After School med chill

för barn i klass 4 till 6.

Mellanmål, andakt, pyssel med mera.

Ledare: Sharelle och Hugo.

Torsdagar 14.45-16.30.

Kristallen

En kör för dig som är 10 till 16 år.

Ledare: Hugo och Sharelle.

Torsdagar 16.30-17.15.

 

Påskallavik – Kyrkans hus

Kyrkis med sångstund

För barn 0-5 år tillsammans
med vuxen.

Lek, fika, sång och andakt.

Ingen föranmälan.

Ledare: Helena.

Måndagar kl. 9.30-11.00.

Barnkör

För barn i klass 1 till 3.

Vi hämtar/lämnar barnen på fritids efter överenskommelse. 

Ledare: Björn.

Måndagar 15.30-16.15.

 

Bockara församlingshem

Barntimmar

För barn som är 4-7 år.

Andakt, musik, lek och pyssel.

Vi hämtar barnen från förskola/fritids 15.00

Obs! Föranmälan.

Ledare: Björn och Sharelle.

Tisdagar 15.15-16.30.

 

Kontakt:

Madeleine Åverling: 0491-76 11 21, 070-286 14 03

Milda Jonasson: 0491-76 11 22, 073-723 96 92

Björn Alexandersson: 0491-76 11 23, 070-321 41 18

Kerstin Jutterdal: 0491-76 11 30, 070-148 82 11

Helena Karlsson: 0491-76 11 31, 070-672 81 39

Ursula ”Ulla” Mecke: 0491-76 11 32, 072-516 60 56

Sharelle Sånglöf: 0491-76 11 33, 073-035 95 65

Hugo Sjögren: 0491-76 11 34

E-postadress: fornamn.efternamn@svenskakyrkan.se

Döderhults församling

Hemsida: svenskakyrkan.se/doderhult

Facebook: @doderhultsforsamling

Instagram: #doderhult.forsamling