Laddar för festival i hårdrockens tecken
Till vardags styr och ställer hon över samhällsbyggnadskontorets verksamhet med allt vad det innebär.
En vecka om året byter Lena Saksi skepnad. Då drar hon på sig hårdrocksstassen, styr kosan mot Sweden Rock Festival och släpper loss till sina favoritartister.
Med en blick mot hamnen konstaterar Lena Saksi att hon troligen har Oskarshamns bästa utsikt från sitt kontor. Sedan drygt ett år tillbaka är hon chef över samhällsbyggnadskontoret med cirka 45 medarbetare och ansvar över allt från bygglov och detaljplaner till livsmedelskontroll och tillsyn över miljö- och hälsopåverkande verksamheter.
– Jag är utbildad arkitekt och har tidigare drivit eget arkitektkontor i 19 år. Under en period var jag även anställd på Boverket i Karlskrona som expert på plan- och bygglagen och innan jag kom hit var jag samhällsbyggnadschef i Gnosjö, berättar hon.
Att det blev Oskarshamn, som Lena tidigare i stort sett bara var bekant med genom färjorna till Gotland, berodde huvudsakligen på att det händer mycket i kommunen.
– Jag ville tillbaka till klimatzon 1 och sökte mig egentligen mot Blekinge. Men när den här tjänsten kom ut och jag läste på om Oskarshamn s. kändes det helt rätt. Det här är en kommun som vågar satsa.
Hon har redan hunnit rota sig ordentligt med hus i Fnyket och hon stortrivs både med jobbet och stan.
– Det är himla roligt att det händer så mycket på jobbet hela tiden. Jag skulle aldrig kunna jobba med något som bara går på rutin, konstaterar hon.
Även om hon inte gillar att saker går på rutin finns det en årlig happening som Lena Saksi absolut inte missar: Sweden Rock Festival – den anrika hårdrocksfestivalen som varje sommar arrangeras strax utanför Sölvesborg i Blekinge och bjuder på en imponerande uppställning av kända artister från hela världen.
– Sweden Rock är ett måste. Det var till och med ett krav jag hade när jag anställdes att jag skulle få vara ledig just den veckan när festivalen hålls, förklarar hon engagerat.
Hittills har det blivit 15 festivaler på raken och Lena har inga planer på att bryta den sviten. Tvärtom. Sedan 2012 har hon en liten stuga på sex minuters gångavstånd från södra ingången.
– Jag köpte den faktiskt för att slippa campa och kunna samla mina vänner under festivalveckan. Men jag trivs så bra att jag nyttjar den flitigt även under resten av året.
Hon beskriver Sweden Rock som något av en bubbla, en skarp kontrast till det vanliga vardagslivet, där hon njuter av musiken, umgås med andra hårdrocksfantaster och tar dagen som den kommer.
– Att ligga under ett träd och titta på himlen, höra musiken på avstånd och dricka en öl är ren njutning. Likaså att stå nästan längst fram i publiken och släppa loss till riktigt tung och hård rock med ett bra band.
Musikintresset har hon haft sedan barnsben. I tonåren lyssnade hon mycket på Black Sabbath och olika typer av punkmusik. När barnen föddes i början av 1990-talet var det, av naturliga skäl, främst lite mjukare tongångar som snurrade på stereon innan hon sedan återupptäckte hårdrocken igen.
– Det ska vara musik med mycket kraft och power. Jag gillar framför allt snabba och rytmiska trummor. Och även growlsång.
Till vardags klär sig Lena gärna i svart. När det är festivaldags går hon steget längre och adderar även nitar och läder samt smink och hårspray för att få den rätta hårdrockslooken.
– Det kan förvisso se lite farligt ut. Jag har faktiskt varit med om att människor har korsat gatan när de mött mig i min hårdrocksutstyrsel. Men det finns inga snällare människor än hårdrockare. Man känner sig alltid trygg på Sweden Rock, konstaterar samhällsbyggnadschefen som ligger i startgroparna för ytterligare en festival i hårdrockens tecken.
Text: Mikael Bergkvist
Foto: Curt-Robert Lindqvist
LENA SAKSI
ÅLDER: 59 år
FAMILJ: Singel med två döttrar; Kim 25 år och Nicki 23 år
BOR: Hus i Fnyket
GÖR: Samhällsbyggnadschef på Oskarshamns kommun
PÅ FRITIDEN: Musik, bilar, resor, poker och pyssla i trädgården!
LENAS BÄSTA KONSERTER
Hardcore Superstar (2015)
– På skiva är de sådär. På scenen är de något helt annat med ett otroligt bra ös och en riktigt häftig show.
Leningrad Cowboys (2013)
– Annorlunda band med speciella frisyrer och kläder. Fick hela publiken att sjunga allsång till ”Those were the days”.
Motörhead (2012)
– Efter att ha hört och sett Motörhead framföra ”Ace of Spades” kunde jag egentligen ha åkt hem. Det blir inte bättre än så!
Sweet (2013)
– Arrangörerna hade inte räknat med så stor publik. Området framför tredje största scenen var mer än knökfullt. En riktig höjdare.
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Feel free to contribute!